Följ Stockholms läns museum

FAKE NEWS: Fakta och misstro

Pressmeddelande   •   Sep 07, 2017 07:30 CEST

Utställningen öppnar den 19 september och pågår fram till och med den 7 januari 2018. Form: Daniela Juvall

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på radio utan att mötas av ord som alternativa media, faktaresistens eller faktoid. Men de orden beskriver inte något nytt för vår tid. Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta och kunskap påverkat oss och vår vardag. Ja, till och med innan internet fanns. Utställningen på Stockholms läns museum”FAKE NEWS: Fakta och misstro” handlar om just det. Vårt förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon.

Paradoxalt nog har Stockholms läns museum i dagarna blivit utsatt för faktaförfalskning, endast några veckor före invigningen av FAKE NEWS. När Ola Wong i en debattartikel i Svenska Dagbladet citerar en av museets arkeologer i fråga om gallring av arkeologiskt material hamnar museet i hetluften. Det som börjar som en debatt mellan olika professionella får en helt ny vändning och innebörd när fakta förvrängs av nationella krafter med egna agendor och syften.Det går bland annat att läsa på en högerextrem webbsida med anknytning till USA att museer i Sverige slänger viktiga vikingafynd för att spara pengar. Integrationspolitik ställs emot kulturarvspolitik.

– Att det är svårt att veta vem och vad som går att lita på är helt uppenbart, säger Christer Falk, museichef på Stockholms läns museum. I veckan fick jag ett mycket argt mejl från en person i USA som läst en nyhet om vårt museum. Artikeln byggde delvis på en sann händelse med korrekta citat, men där hela händelsen blivit tillskruvad och satt i en helt annan kontext med annat fokus. Det är inte konstigt att många upprörs över den så kallade nyheten, säger Christer Falk.

Denna händelse som ger ytterligare en dimension till utställningen, visar hur ytterst aktuellt ämnet är och vikten av källkritik.

”FAKE NEWS: Fakta och misstro” tar sig an ämnet genom fyra vitt skilda exempel:

Skolan, museet och historieskrivningen: Stereotypa bilder har genom historien skapat och spridit föreställningar som gradvis rotat sig i det allmänna medvetandet som sanningar eller självklarheter. Det gäller bilder av såväl könsroller som olika kulturer och hudfärger. Trots att de nästan alltid saknat vetenskaplig grund.

Den globala klimatförändringen: Världens havsnivåer stiger och hotar att dränka stora landområden. Exakt hur mycket vet vi med säkerhet inte och förödelsen beror på hur vi lyckas förändra vårt beteende och begränsa våra utsläpp av växthusgaser. Även Sverige påverkas av de höjda havsnivåerna. Trots det väljer vi att bygga nya bostäder i vattennära lägen.

Miljonprogrammet i media och fiktion: Många bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet har pekats ut som problematiska, de har kallats för betongöken och förknippats med brinnande bilar, utanförskap och kriminalitet. Inte minst har massmedierna bidragit till att skapa denna ensidiga och snedvridna bild, en bild som många av oss bär med sig och påverkas av. Men hur uppstod bilden, stämmer den verkligen och vad tyckte de boende egentligen om sin boendemiljö?

Internets inflytande över våra demokratiska rum: Internet har gjort världen mindre och informationen om den mer lättillgänglig. Samtidigt har det blivit allt svårare att förstå vad som är rätt och vad som är fel. Utvecklingen går explosionsartat snabbt och vi vet fortfarande väldigt lite om hur den faktiskt påverkar oss som individer och inverkar på våra demokratiska rum och institutioner. Är begrepp som filterbubblor, sökalgoritmer, och ekokammare tecken på att något dramatiskt har hänt eller är de bara nya ord för samma gamla kamp om makten över kunskapen, sanningen och tolkningsföreträdet?

Fake news innehåller få absoluta svar. Istället vill vi utmana dig som besöker den. Att själv reflektera över vad kunskap är, hur den uppstår och vad du tar till dig. Inte för att du ska tvivla på allt som sägs utan för att vi med hjälp av källkritik kan ta ansvar för vem och vad vi litar på.

I utställningen kan du bland andra höra intervjuer med Maria Wetterstrand, Pär Holmgren, Joanna Rubin Dranger och viralgranskaren Jack Werner.

Välkommen till FAKE NEWS – en utställning om fakta och kunskap!

Kontaktpersoner gällande utställningen: 

Lars Fridén, utställningsintendent: 076-526 94 42, lars.friden@stockholmslansmuseum.se
Lenita Gärde, kommunikationsansvarig: 076-526 94 24, lenita.garde@stockholmslansmuseum.se

Välkommen på pressvisning 18 september kl. 15.00

OSA till kommunikationsansvarig Lenita Gärde: lenita.garde@stockholmslansmuseum.se,
Stockholms läns museum, Järnvägsgatan 23.

Vernissage av utställningen 19 september kl 18.00

Utställningen invigs av Jack Werner, medgrundare av Viralgranskaren och redaktör för Creepypodden.  Ingen föranmälan behövs.

Utställningen pågår 19 september till och med 7 januari 2018

Stockholms läns museum Mer än ett vanligt museum

Vi är ett länsmuseum med fokus på hela Stockholms län. Vår vision är att vara det självklara kunskapsnavet för alla som bor här. Med kulturhistoria, kulturmiljö, konst och slöjd vill vi genom nya perspektiv och sammanhang öka förståelsen för vår samtid och historia.

Stockholms läns museum är mer än ett vanligt museum – vi arbetar med allt från utställningar, program, kurser och workshops till uppsökande inom vår pedagogiska verksamhet och på uppdrag inom kulturmiljöfrågor. Till skillnad från många andra museer har vi inga traditionella föremålssamlingar, däremot har vi en riklig skatt med bilder av dokumentär och insamlande karaktär.

Stockholms läns museum är sedan 2013 huvudman för Slöjd Stockholm. Stockholms läns museum och Slöjd Stockholm är två av sex länskulturfunktioner.