Följ Stockholms läns museum

Situation hembygd. Plats - Identitet - Minne

Pressmeddelande   •   Sep 23, 2015 16:29 CEST

Hembygdsfrågan är aktuell. De senaste årens debatt om nationalism, kulturell identitet och kulturarv har också gjort den laddad. Krafter i samhället tenderar att vilja göra ämnet smalt och förenklat. Utställningen Situation hembygd tar tempen på begreppet via inbjudna aktörer såsom konstnärerna Oscar Guermouche, Peter Geschwind, Thomas Elovsson, Katarina Lundgren, Meron Mangashas, Senay Berhes och musikjournalisten Ametist Azordegan, samt slöjdare och lokala hembygdsföreningar. Tillsammans vill vi öppna upp för en bredare och en mer
mångfacetterad bild av vad hembygd kan vara. Utställningen kommer att delas in i tre perioder där varje del ger möjligheter till nya perspektiv och infallsvinklar. I en fast del av utställningen kan besökaren samtidigt fördjupa sig i hur begreppet hembygd har vuxit fram.
Under nästa år firar Sveriges hembygdsförbund 100 år. Rörelsen, som växte fram under tidigt 1900-tal, startade som en reaktion mot urbaniseringen och den stora emigrationen från Sverige. Idag flyr människor till Europa från krig och katastrofer. De förlorar på ett brutalt sätt sin hembygd. Hur kan bilden av hembygden återskapas när allt det som varit hemma rycks bort?
Genom en platsverkstad i utställningen vill vi uppmuntra till dialog om vad hembygd kan vara och hur den kan te sig för personer med olika bakgrund och livsberättelser. I projektet Samtidsbild, som också är en del av utställningen, bidrar länsinvånarna med egna bilder till ett gemensamt digitalt fotoarkiv. På så sätt blir människor delaktiga och kan själva reflektera över vad hembygd innebär för dem samtidigt som de blir en del av kulturarvsminnet.Detta är ett sätt att försöka skapa ett vidare hembygdsbegrepp där inkludering och öppenhet inför det olika ingår.


Medverkande och periodsindelning:

10 oktober – 4 december
Oscar Guermouche: Konstprojektet ”Tredje generationen” av Oscar Guermouche bygger på resonemang kring självbilden som en konstruktion av hotbilden. ”Vi och de andra, hemma och borta, försvar och angrepp. Hotbilden definierar mig och var jag hör hemma; den definierar oss i relation till de andra, här i relation till där. Och det är de andra, där, som utgör ett hot mot oss, här. Men om jag inte ingår i vi och om jag inte hör hemma här, och om jag inte heller tillhör de andra eller hör hemma där, vad utgör då ett hot gentemot mig?”

Konstverket är kopplat till platsen där konstnären Oscar Guermouche bor, en by på östra Öland, samt till hans invandrarbakgrund och militära utbildning. Utifrån hembygd, samhälle, tillhörighet och förkroppsligande försöker Guermouche förstå var han hör hemma, vad som hotar honom och hur han skyddar sig.

Ametist Azordegan: Musikjournalisten Ametist Azordegan har svensk hiphop som nisch. Under sju och ett halvt år arbetade hon som kreativ producent och programledare för det numera kultförklarade radioprogrammet ”En kärleksattack på svensk hiphop”. Just nu skriver hon på landets första hiphop-uppslagsverk. Specifikt för utställningen Situation hembygd har hon tagit fram ett ljudspår ”Plats och musik”, om förhållandet mellan plats, hembygd och musik. Om hur plats påverkar ljud och hur ljud påverkar plats.

8 december – 26 februari
Tensta konsthall: ”Tensta museum: Fortsättning” är en fortsättning på den uppmärksammade utställningen ”Tensta museum: Rapporter från nya Sverige” som handlade om historia och minne i Tensta, både platsens och de människor som bor och verkar där. Projektet involverade konstnärer, arkitekter, lokala föreningar, artister, sociologer, kulturgeografer, filosofer och andra som i form av konstverk, forskningsprojekt, seminarier och vandringar som berör det förflutna.

Den fortsättning som tagits fram för Stockholms läns museum av Tensta konsthall består bland annat av Meron Mangashas & Senay Berhes video ”Blått blod”, en vardagsskildring av blå linjen på Stockholms tunnelbana visuali- serad med ord som drivmedel, konstnären Katarina Lundgrens verk ”Artificiella höjder”, arkitekten Erik Stenbergs arkiv om Tenstas historia som bostadsområde, samt en modell av en brutalistisk paviljong från 1969 i Newcastle remixad av Thomas Elovsson och Peter Geschwind till ett mellanting av rymdfarkost och ruin.

1 mars – 22 maj
Slakthusområdets hembygdsförening: Inlägget ”Varför starta en hembygdsförening idag?” är en hyllning till alla de ideella krafter, föreningar, aktivister och medmänniskor som kämpar/verkar för en mer öppen, rättvis och hållbar stad.

Slakthusområdets hembygdsförening är en nystartad förening som våren 2015 bjöd in andra hembygdsföreningar och personer med intresse för och inblick i hembygdsrörelsen. De ville diskutera och kartlägga drivkrafter, motiv och möjligheter för de föreningar som idag verkar i Stockholmsområdet. Under Situation hembygd kommer föreningen att ställa frågor som; varför och hur en hembygdsförening idag kan agera i stadens och samhällets utveckling. Symboliskt och bokstavligt kommer föreningen att gräva där de står kring frågor om vem som äger marken, hur vår historia skrivs, identitet skapas och makt fördelas i relation till stadens utveckling.

Rö, Grödinge och Husby-Ärlinghundra-Märsta hembygdsföreningar: ”
Sjä
lvreflektion”. Tre helt olika hembygdsföreningar från Rö, Grödinge och Husby-Ärlinghundra-Märsta reflekterar via var sin installation över den egna verksamheten, folkrörelsens tillstånd och samhällsrelevansen för hembygdsrörelsen idag. Vad gör de olika föreningarna, hur ser de på hembygdsrörelsens förnyelse, på vår tids sätt att använda historia, kunskap som är lokalt förankrad och social förändring?

Slöjd Stockholm:
”Open Sloyd Iniative” är ett nationellt samarbete för att utveckla metoder och kunskap om mångfald och normer inom hemslöjden. Hur ser de lokala slöjdarterna ut i dagens Sverige? Hur påverkar digitala produktionsmönster och den samtida hembygden slöjden? Och hur ska hemslöjdsrörelsen spegla ett samhälle bestående av slöjdare med vitt skilda fysiska förutsättningar från olika socioekonomisk, kulturell och etnisk bakgrund?

För mer information och ytterligare pressbilder kontakta:
Lenita Gärde, kommunikationsansvarig: lenita.garde@stockholmslansmuseum.se, 076-526 94 24
Lars Fridén, utställningsproducent: lars.friden@stockholmslansmuseum.se, 076-526 94 42

För pressbilder och mer information gå in på stockholmslansmuseum.se
Pressbilder: http://www.stockholmslansmuseum.se/press/bilder-situation-hembygd/

Stockholms läns museum är Storstockholms eget museum. Vi arbetar för att göra alla medvetna om betydelsen av länets historia och värdet av våra kulturmiljöer. Landskapet i Stockholms län har formats under en lång och spännande historia - nära 10 000 år har förflutit mellan de första stenåldersjägarnas fångstboplatser på Södertörn och 2000-talets Stor-Stockholm.

Vi vill främst möta vår publik runt om i länet genom skolbesök, vandringsutställningar och skyltade kulturstigar i spännande historiska miljöer.

Vår museibyggnad ligger i kulturhuset Dieselverkstaden i Sickla köpkvarter. Hit flyttade museet 2006 efter att i många år legat i Sabbatsbergsområdet i Vasastaden. I museet finns en fast utställning om tio levnadsöden i länet. Vi visar också cirka fyra tillfälliga utställningar varje år. I museet finns även ett kafé, en museibutik och ett bibliotek med kulturhistorisk litteratur om länet.

2013 flyttade Länshemslöjdkonsulenterna till Stockholms läns museum och bytte namn till Slöjd Stockholm. Slöjd Stockholm tar initiativ till, planerar, samordnar och gör insatser för att främja hemslöjd i det egna länet.

Stockholms läns museum har en stor uppdragsverksamhet inom arkeolog, byggnadsvård och foto. Här utför vi arbeten inom respektive område på uppdrag av olika statliga och kommunala organisationer såväl som privatpersoner.

Länsmuseets största bidragsgivare är Stockholms läns landsting, genom kulturnämnden, och Statens kulturråd. Till detta kommer projektbidrag från länsstyrelsens kulturmiljöenhet.